Vår gemensamma forskningsuppgift

I forskarnätverket intresserar vi oss för hur förskolor och skolor möter utmaningar, och hur de försöker förändra eller förbättra sin verksamhet. Vissa av dessa utmaningar är en konsekvens av samhällsförändringar, andra kommer från politiker. Förbättringsarbete handlar förstås också om skolors strävan att göra utbildningen bättre för barn och elever.

Vi bedriver forskning om hur skolmyndigheter, skolhuvudmän, skolledare, lärare and andra yrkesverksamma i skolan medverkar till skolutveckling, men också om hur allt fler externa aktörer från ideell, offentlig och privat verksamhet verkat för att förändra skolor. Skolutveckling har en lång historia. Hur den utförs, vilka som deltar i den och vilka intressen som påverkar förändras dock över tid. Det gör skolutveckling till ett intressant område för forskning.

Vårt forskningsprogram: Skolutveckling som metapraktik

Den gemensamma forskningsuppgiften är formulerad i forskningsprogrammet Skolutveckling som metapraktik. Forskningsprogrammet syftar till att generera kunskap om skolutvecklingens innehåll och dynamik samt dess olika aktörer. Det genererar också kunskap om hur skolans intressenter och skolsystemets organisatoriska nivåer samspelar med och beror av varandra i skolutveckling.

Stöd för och samarbete med skolans yrkesverksamma

Forskningsprogrammet genererar kunskap som kan stödja de aktörer inom skolsektorn som har skolutveckling som intresse eller uppgift. För att möjliggöra detta, etablerar vi vetenskapliga samarbeten med skolledare, lärare och andra yrkesverksamma i förskola och skola, samt skolhuvudmän och skolmyndigheter. Dessa samarbeten är viktiga för att kunna generera kunskap som kan användas i förskola och skola för verksamhets- och undervisningsutveckling. Vetenskapliga partnerskap kan exempelvis innebära att forskare och, rektorer och lärare samarbetar över tid och utvecklar kunskap tillsammans.

Skolans olika metapraktiker som huvudsakligt studieobjekt

Praktiker som syftar till förändringar, har som regel skolors kärnverksamhet som mål – en av utgångspunkterna med vår forskning är därför att skolutveckling kan förstås som metapraktik. Metapraktiker inrättas eller uppstår vanligtvis när det finns behov av eller motiv att förändra eller utveckla skolans vardagliga verksamhet, exempelvis undervisning, bedömning, fritidsverksamhet, värdegrundsarbete eller elevhälsoarbete. Metapraktiker kan ske var som helst inom skolsystemet. De kan involvera många olika intressenter men förenas av att de huvudsakligen syftar till att förändra något i skolans vardagliga verksamhet. Lärare som lär tillsammans för att utveckla undervisning kan exemplifiera en metapraktik.

Särskilt fokus på skolor som möter stora utmaningar

Forskningsprogrammet har ett särskilt fokus på verksamheter som möter stora utmaningar, och de situationer där samhällets utmaningar yttrar sig som svårbemästrade problem i förskolors och skolors verksamhet. Vi genererar kunskap om hur förskolor och skolor tar sig an långvariga svårigheter med att förverkliga rätten till utbildning, och hur de möter utmaningar knutna till ohälsa eller risk för utanförskap bland barn och elever. Vi etablerar vetenskapliga partnerskap för att stödja skolor som möter samhällets utmaningar.

Forskningsprogrammets fyra kunskapsintressen

Forskningsprogrammet syftar till att generera kunskap om hur individer, grupper och organisationer inom läroplansstyrda skolformer engagerar sig i metapraktiker – för att på något sätt förändra eller förbättra skolors rådande utformning och verksamhet. Vår forskning riktas mot samtliga skolformer, organisatoriska nivåer och aktörer som berörs av skolsystemet. Forskarnätverkets gemensamma forskningsuppgift kan formuleras i fyra övergripande kunskapsintressen:

• Att generera kunskap om skolutvecklingens inriktning i olika skolor och skolformer i ljuset av den spänning mellan kontinuitet och förändring som präglar skolan.
• Att generera kunskap om skolutvecklingens aktörer och dynamik – givet att skolutveckling innebär ett föränderligt landskap som inte kan skiljas från samhällsutvecklingen i stort.
• Att generera kunskap om hur förskolor och skolor tar sig an stora utmaningar och situationer där samhällets utmaningar visar sig som svårbemästrade problem i verksamheten.
• Att generera kunskap som kan stödja skolhuvudmän, skolledare, lärare och andra aktörer som har skolutveckling som uppgift i sitt arbete, med att åstadkomma hållbar skolutveckling som ytterst vilar på ett löfte om att främja barns och elevers lärande och utveckling.