Varför forska om skolutveckling?
Ovanstående ställer krav på skolutveckling som ett kunskapsområde i kontinuerlig utveckling. Men utvecklingen av skolan har dessutom en i Sverige rättslig grund baserad på skollagens beskrivningar av skolväsendets syfte, de obligatoriska skolformernas kompensatoriska uppdrag och kraven på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skolutveckling har dessutom en stark förbindelse till skolans yrkesverksamma eftersom utvecklingsarbete i allt högre grad har kommit att utgöra ett väsentligt inslag i skol- och lärarprofessionerna.
Politiskt relevant
Forskning om skolutveckling äger också politisk relevans eftersom skolans och skolors utveckling är ett prioriterat område inom politiken – samtidigt som våra skolor utgör en betydande resurs i arbetet med att svara upp mot samhällets skiftande utmaningar.
Inom ramen för skolutveckling har dessutom på senare år en global industri vuxit fram i ljuset av alla de nationer som samlar resurser för att lyfta så kallade ”lågpresterande” skolor närmare de mått på framgång som internationella jämförelser fört med sig.
Återkommande problem
Tidigare forskning om skolutveckling har genererat lärdomar om villkor för gynnsam skolutveckling, men samtidigt kan man skönja ett par återkommande problem som motiverar fortsatt kunskapsutveckling om skolutvecklingens dynamik och aktörer.
För det första tycks en betydande del av de ansatser som görs utgå från att skolutveckling är en tämligen enkel och linjär affär när den i själva verket är komplex och dynamisk.
För det andra kan en besvärande olikhetsblindhet sätta käppar i hjulet för skolutveckling som en följd av antagandet att alla skolor är lika och därigenom underlåta att uppmärksamma skillnader mellan men också inom olika skolor. En sådan olikhetsblindhet kan alltså även omfatta förhållningssätt till elevers kunskaper, erfarenheter och behov.
Samhälleligt fenomen
Stockholms universitets forskarnätverk för skolutveckling mobiliserar därför den mångvetenskapliga kraft som behövs för att med bredd och djup forska på skolutveckling som samhälleligt fenomen, som pedagogisk-didaktisk praktik och som ett kunskapsområde inom kontinuerlig förändring och krav på förnyelse.